Den här gången fick jag inte följa med pappa till Göteborg och jobba. Istället var jag hemma, hos mormor, mormor här. Pappa sa att han inte skulle åka spårvagn så då tyckte jag det var okej att inte följa med. Och så har jag en ny favoritleksak också och den får man bara leka med hemma vid bordet. Lera finns på burk och den kan man dega med utan att behöva göra till muffins. Det är jättekul men helst vill jag att mamma eller pappa är med och visar lite. Det är lite svårt för mamma att visa när hon har Elise i famnen. Jag fick i alla fall tillfälle att testa min nya teori för att få full uppmärksamhet:
1.
Jag säger: Lillsyrran kan ligga och skrika lite mamma.
Mamma gör: Testar lägga syrran-skrrrriiiik. Mamma tar upp syrran. Ser lite trött ut.
2.
Jag säger: Uäääääähhhhhh ( i samma tonart som syrran), kom hiiiiiiit!
Mamma gör: Frågar om jag slagit mig och går sen ut ur rummet. Ser arg ut.
3.
Jag säger: Jag snanknar dig mamma!
Mamma gör: Kommer och sätter sig med lillsyrran i famnen. Mamma ler snällt.
(Jag inser att jag är på rätt spår)
4.
Jag säger: Jag ääääääälskar dig mamma, jag snanknar dig jättemycket!
Mamma gör: Sätter lillsyrran i babysittern, ger mig en puss (blä) och sätter sig på stolen. Mamma skrattar.
Min tidigare presenterade teori funkar alltså igen.
Pappa kom hem så småningom och då klippte vi gräset och busade. Då behövde jag inte säga massa fjantord längre. Det var skönt.