I skymundan

Just nu spelar det ingen roll vad jag gör. Jag får i stort sett ingen uppmärksamhet alls. Varför dårå? Jo, syrran säger mamma. Det är tydligen väldigt märkvärdigt. Jag som trodde att alla bebisar så småningom lär sig prata, gå och stå och sånt, men våran kanske är speciell. Och faktiskt så är jag inte riktigt säker på att jag tycker att hon säger just mamma, fast det törs jag inte säga. Bara till pappa och han håller med. Vi tycker mest det låter som mamammamammamm eller namnamnamnam. Fast mammor har ju i och för sig alltid rätt (och kan allt), DET vet jag.